Eva och Linas Betraktelser

Min dejt med John (som raggade upp mig på mitt jobb i måndags) blev väldigt lyckad! Han hade planerat väldigt fint- och  noggrant: En fördrink hemma hos honom med lite snack, middag ute, sen festkväll vi gick på krogen och ut och dansade med hans vänner, han bjöd förståss på allt, sen hem till honom för champagne och jordgubbar och förståss... ja, ni vet:) Mysig var det!!! Kramig, go kille, hans katt (en hankatt) var också underbar, låg hela natten omslingrad på ena sidan av John- och  på andra sidan låg hans katt tryck mot mig. Så jag låg i mitten med två mjuka killar på varsin sida. Allt var perfekt. Vi är tom födda på samma dag! (jag och John då).

Lite bakis i morse. Hade förståss en massa fyllesex, det var mest mysig och skönt, ingen av oss kom. (jag blev lite oroad, över honom då, men tänkte sen att herregud han blev faktiskt ganska packad, och var rejält bakis dagen efter, styv var den, men han kom inte. Är det inte så i fyllan eller hur? ).

Min kompis Jenny frågade mig idag när jag kom hem från John på eftermiddagen
- "Fick ni nån själslig kontakt"?

Ja, sade jag då. Det var ett par saker som gjorde att jag hajade till. Ex så använde han samma knasiga uttryck som min far alltid har sagt. Sen var det ett par andra saker- som helt plötsligt är för personliga för att skriva om i en blogg ha ha, som om jag brytt mig om det förut!

Fortsättning följer.

För  vid det här laget mina vänner, tar jag INGENTING för givet längre när det gäller killar och dejting. Det blir som det blir. Jag orkar inte ens tänka om "han är rätt" eller inte. Jag SKITER i det.

Känns det bra- så är det bra. Och det är det enda jag tillsvidare kommer att bry mig om.

Eva