Eva och Linas Betraktelser

Tja, vi är ganska olika vi mänskliga varelser.  Min vän Sarah och jag satt och diskuterade (båda singlar) gamla förhållanden och romanser. Sarah ser sina ex som "gåvor" och faktum är att hon kunde rada upp en massa gåvor hon fått av dessa killar! Hon har fått: datorer, portastudior, telefoner, dammsugare, dataprogram, köksbord, diskmaskin, tillgång till fri bil, datasupport etc etc, dvs det hon för tillfället har behövt.

Jag då: av en kille fick jag ett par rullskridskor.
I övrigt så har jag varit den som har gett, inte bara av min känslomässiga omsorg utan även av praktiska och materialla ting: mitt ex per fick jacka, jeans, tröjor, morgonrock mm. Jag fick av honom: en minikalender. Thats it.
Mitt senaste ex fick 6 st påslakanset (hans var gamla och trasiga). Medan jag fick vara barnvakt åt hans minderåriga son- medan han låg och vilade!

Kort och gott: jag blir utnyttjad för min godhet och snällhet, och Sarah ser till att hon får det hon behöver.

Sarahs inställning till killar: "vad kan de göra för mig, vad har de som jag kan få/behöver"?
Min inställning: "vad kan jag göra för honom, vad behöver han av mig"?.

Så vem tror ni vinner i det långa loppet? Sarah förståss, själv blir jag utbränd och dumpar killarna så snart jag ser vilken väg det barkar- och känner mig efteråt bitter att jag återigen fallit i fällan. Sarah kan sitta och räkna alla grejor hon har fått av sina ex. Så klart att hon känner att de är "gåvor"!

Som ni förstår måste jag ändra inställning helt om jag skall få nåt av det jag behöver överhuvudtaget.

Nåt annat intressant i sammanhanget är min och Saras olika "mest rädd för skall hända situation".
-Sarah är livrädd för att bli lämnad (och bli av med sina grejor ha ha).
-Och jag är mest rädd för att såra killarna. Jag är inte ett dugg rädd att bli dumpat- jag blir det sällan, utan jag är  mest rädd för förstöra för någon genom att krossa deras hjärtan.

Sarah är den svartsjuka ängsliga som får massa presenter, och jag är bitterfittan som gång på gång träffar gränslösa, egoistiska män som bara tar och tar och tar.

Beror våra olika förhållningssätt på våran plats i syskonskaran? Sarah yngst - en liten bortskämd lillasyster kanske? Som är van att få det hon behöver hjälp med?
Och jag är mellansystern som är van att se andra, och är gränslöst hjälpsam bara för att få en chans att vara med.

Sug på den du.
Eva